Fyra tjejer, en sommar ett öde.
Jag vaknade mitt på natten, alldeles kallsvettig, och tittade mig omkring efter en klocka. Den visade på kvart över tre på morgonen. Jag reste mig upp och tassade ner till köket. Jag hittade vad jag sökte, och tryckte kniven lite lätt mot huden. Jag såg blodet forsa ut, men kände inget, absolut inget. Nu är det kört, jag är tom. Det finns inget kvar, bara hud och blod. Inget annat. Jag är tom, jag finns inte längre. Och så svimmade jag.
Här kommer ett smakprov från kapitel tretton. Det är inte så långt, men jag orkar inte lägga in så långa texter :)
Kommentarer
Trackback